Snacka om entreprenörer
Centerns lagtingsgrupp besökte Micke Björklunds blivande Matby i Kastelholm på måndag förmiddag. Imponerande är ordet! Som näringslminister fick jag en hel del insyn i Mickes projekt. Det var alltid intressant att träffas och få känna den intensiva utstrålning och kraft den karln har. Nu satsar han 3,5 miljoner euro i Kastelholm och har massor med visioner för framtiden. Enligt Micke är det här bara början. Åland ska på allvar in på den kulinariska kartan - i Norden och säkert också i världen om Micke får som han vill. Jag måste erkänna att jag får fjärilar i magen, men för en superentreprenör som Micke är det fullt möjligt!
Visst är det darrigt läge, finanskris, EU sviktar, USA är ingen garant för världssekonomin längre, tillväxtkometen Kina går förmodligen på någon bubbla snart osv. Ni vet, ingen har ännu hittat stegen till himlen.
Men, det bekymrar inte Micke, han förverkligar sin dröm och det tror jag är rätt och riktigt. Det är nu vi ska satsa. Det är nu vi ska ta fram den åländska entreprenörsandan. Det är nu vi ska börja segla på nya hav. Och här ska politikerna vara med. Se möjligheterna, dom finns, det kommer nya tider och satsar vi på dem är vi med!
Klart vi ska utnyttja modern teknik
Apropå Johan Ehns chock över den enorma pappersmängden i landskapsregeringens korridorer så vill jag säga att han har mitt fulla stöd för åtgärder som på allvar leder oss in i digital informationshantering. Det behövs för effektivt beslutsfattande och det är miljövänligt! Passar bra nu meddetsamma på en regeringsperiod. Det gäller att få alla med på tåget och det jobbigaste är inte tekniken utan den mentala omställningen.
I princip allt finns idag digitalt lagrat någonstans, ingen använder ju skrivmaskin längre. Alla har egna datorer med hårddiskar – och där gömmer sig en del som borde göras åtkomligt. Jag beställde utredningar, föredragningslistor, pm, framställningar och annat material elektroniskt så att jag hade allt samlat i min laptop. Det fungerade bra i väntan på ett gemensamt system. Det är ju mycket lättare att systematiskt hålla reda på datafiler och de tar ju ingen fysisk plats. Men utan papper klarade jag mig ändå inte eftersom systemet bygger på papper.
Under min tid som minister talade jag i alla sammanhang för en övergång från papper till digital information och vissa framsteg gjordes, bland annat att föredragande tjänsteman på skärm kan visa föredragningslistor och underliggande dokument.
Ministrar och tjänstemän borde inte år 2011 sitta med flera tums pappershögar framför sig. Med hjälp av smart informationslogistik och utnyttjande av den teknik som redan finns i huset skulle de i princip kunna ha all information åtkomlig på egna laptoppar eller surfplattor under plenum och möten.
Det som fordras är att regeringen bestämmer datum för övergång från papper till digitalt. Det behövs inga stora investeringar, viktigast är att ett säkert trådlöst nätverk (Wi-Fi) installeras, åtminstone i LR:s plenisal och i mötesrummen så att man kommer i kontakt med landskapets server.
Fullt genomförd skulle en fullständig, systematisk digitalisering spara pengar och naturresurser, öka effektiviteten, snabba på besluten och förbättra både beslutsfattarnas och allmänhetens tillgång till information!
I väntan på beslutet – Gott Nytt År!
Lugnaste budgetbehandlingen jag varit med om ...
Har aldrig upplevt en så lugn och tam budgetbehandling som 2012:an - både remissen och idag behandlingen av finansutskottets betänkande var som en ljum sommarvind jämfört med hur det brukar vara, dvs full storm. Svårt att sätta fingret på varför, men regeringsbytet är förstås huvudskälet. Osäkerheten om framtiden en annan orsak. Och det går ju egentligen inte att skylla den svåra ekonomiska situationen på någon.
Det känns som alla vill samarbeta och dra sitt strå till stacken och det är bra med tanke på vad vi har framför oss. I första tilläggsbudgeten i mars 2012 ska regeringen visa hur det strukturella underskottet på 10 miljoner ska hanteras och hur budgeten skall fås i balans. Då om inte förr blir det säkert högre temperatur på debatten. Lagom är bäst som ålänningen säger ...
Finans- och näringsutskottet har ett mycket stort problem ...
I morgon fredag är vi klara med betänkandet över budgeten för år 2012. Efter justeringen är vi bjudna på lunch till ordförande Jörgen kl 13.30 - en fin morot för att vi ska vara effektiva. Arbetet har gått mycket bra och stämningen i utskottet är god. Lite avslaget blir det förstås på grund av regeringsbytet - gamla regeringen har föreslagit vad den nya ska göra - ja, ni förstår, det är inte optimalt. Efter valet borde den nya regeringen få göra sin egen budget. Det här betyder att de nya greppen och förändringarna får vi se först i mars 2012 när den nya regeringen presenterar den första tilläggsbudgeten 2012.
Som sagt, det löper fint i utskottet, ja till och med så fint att oppositionen bläddrar i regeringsprogrammet och föreslår hur vi i regeringspartierna ska avslå budgetmotionerna. Nå, det kommer tuffare tider, men det är bra när ett utskott får göra en "mjukstart" och lära känna varandra och bygga en teamkänsla. Den kommer att behövas med tanke på alla de prövningar som står framför oss. Att få budgeten i balans kommer att kräva stort politiskt mod och beslutsamhet - och största möjliga enighet.
Så till problemet, jag satte en utmanande rubrik bara för att du ska läsa det här - jo, vi sitter åtta karlar, inklusive sekreteraren, och filar på betänkandet - inte en enda kvinna???!!!
Med tanke på utskottets stora betydelse och påverkningsmöjligheter så är det en "parlamentarisk jämställdhetskatastrof" enligt mitt sätt att se. Jag har ingen lösning på problemet, men vi borde alla ta oss en rejäl funderare ...
Det är dumt att inte ta vara på möjligheter till nya jobb och exportintäkter!
Förändrade konsumtionsvanor har ökat efterfrågan på mejeriprodukter. Ålands centralandelslag har inte tillräckligt med råvara och efterlyser nu fler bönder, kan vi läsa i tidningen.
Försäljningen av ÅCA:s ostar har ökat med drygt 30 procent hittills i år. Därför behövs en större mjölkproduktion på Åland. Det är inte någon nyhet att vi behöver fler mjölkladugårdar på Åland. Som näringsminister och finansutskottets ordförande har jag jobbat för det i många år, men tyvärr stött på politiskt motstånd från vissa håll. De som inte förstår att jordbrukarna och hela livsmedelsklustret är en närande och viktig del av det åländska näringslivet borde nu ta sig en riktig funderare. Låt inte okunskap eller populistisk prestige påverka beslutsfattandet.
1.500 jobb, hög exportgrad och öppna landskap för oss ålänningar och turister talar sitt tydliga språk. För att Åland ska kunna behålla och utveckla denna viktiga näring så måste vi se till att aktörerna kan verka på konkurrensneutrala villkor. Det gäller också sjöfarten och övrigt näringsliv!
Bra att nya regeringen lägger Bomarsund på is
Alla vet att vi har ett strukturellt budgetunderskott i storleksklassen 15 miljoner euro per år. Alla håller med om att underskottet måste putsas bort fortast möjligt. Men, när det ska göras i praktiken går viljorna isär. Det är i och för sig naturligt, vi har olika prioriteringar. Därför är det inte heller underligt att alla inte håller med när besökscentret i Bomarsund läggs på is.
Jag anser att det bra av flera anledningar:
1. Vi har helt enkelt inte råd i dagsläget att satsa 5 miljoner på något som vi klarar oss utan!
2. Det handlar inte bara om investeringspengar - det ska skötas också, alltså högre konsumtionsutgifter som tvärtom ska minskas!.
3. Turisminvesteringar i Sund ska i första hand göras i Kastelholm - när kassan det tillåter!
Det är nog bäst att vi räknar med att guldåren inte kommer igen och att vi, även med förbättrade prognoser, måste spara och skära ner där det går – utom i kärnverksamheterna vård, omsorg och utbildning, inom vilka målsättningen är att producera den service som behövs men självklart på effektivast möjliga sätt.
Regeringens målsättning är att så fort som möjligt få budgeten i balans igen, för det kommer att krävas blod, svett och tårar. För tre år sedan när vi gick in i lågkonjunkturen sade jag i min roll som ordförande för finansutskottet att vi måste räkna med minst en femårsperiod innan det är möjligt att få utgifter och inkomster att åter mötas. Tyvärr fick jag rätt och nu är regeringens mål att balansera budgeten inom valperioden (4 år). För det krävs både vilja och mod i den högre klassen. Och ett är då säkert - alla måste ta sitt ansvar och hjälpa till!
Näringsministerns avskedsord till parlamentet ...
Till sist, herr talman, ett anspråkslöst testamente!
Jag har fått möjligheten att arbeta som näringsminister i drygt 1,5 år. Det har varit en mycket intressant tid som jag inte vill ha ogjord. Tyvärr är denna tid allt för kort för att på allvar kunna förverkliga sina idéer och visioner. Den möjligheten har nu nästa regering och näringsminister.
Men det bör sägas att till och med en valperiod om 4 år är för kort när det gäller att skapa förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det viktigaste i utformningen av näringspolitiken är långsiktighet. För att näringslivet ska kunna utvecklas gynnsamt och växa ska spelreglerna vara klara och långsiktiga, inte växla från regering till regering. Det är allmänt känt att ett land inte behöver ha de lägsta skatterna för att dra till sig kapital och företag – viktigare är att företagen kan förvänta sig stabilitet i lagstiftning och myndighetsutövningen! Det är också viktigt att byråkratin minimeras – där finns en hel del kvar att göra!
Herr talman!
En näringsminister har också stora möjligheter att göra insatser för miljön eftersom de flesta företagsverksamheter i högre eller lägre grad påverkar miljön – både negativt och positivt. På Åland har vi stora möjligheter att minska det negativa och satsa på det positiva. Jag tänker då till exempel på våra fantastiska förutsättningar att själva producera grön energi - inte bara för vår egen räkning utan även för export! Jag ser våra möjligheter att satsa på it och nya miljötekniska lösningar – det finns know how, vilja och intresse bland unga åländska entreprenörer! Jag ser Ålands chans att bli stor exportör av miljövänligt producerade livsmedel – nu när ekologisk efterfrågan ökar ska vi haka på, där finns det pengar att hämta!
Jag önskar den nya regeringen och den nye näringsministern lycka till! Som parlamentsledamot kommer jag att stöda alla nya initiativ som skapar tillväxt på miljöns villkor!
Tack, herr talman!
Politik är som rally - våga bromsa och gasa!
Allmänt i det tuffa budgetklimat som lågkonjunkturen och nedgången i landskapets inkomster utsätter oss för måste vi spara, effektivisera, förändra strukturer, men också våga satsa på framtid och tillväxt. De flesta bedömare är överens om att de riktigt goda åren med höga klumpsummor och flitpengar inte kommer tillbaka.
Det är nog skäl att räkna med att guldåren är över och att vi, även med förbättrade prognoser, måste spara mycket mer än hittills. Vi har ett strukturellt underskott på 10-15 miljoner euro, kanske mer, som ska hanteras politiskt, framför allt genom nya prioriteringar. Men prioriteringar behöver inte bara betyda nerdragningar, utan även satsningar – och då är steget inte långt till näringslivet. Fungerar inte motorn så står allt stilla. Alltså, vi måste se till att hjulen snurrar och att företagen har förutsättningar att hålla jobben och skapa nya arbetsplatser och generera skatteinkomster till landskapet och kommunerna!
Hellre en samexistenslag än ingen GMO-lag alls!
Nu är GMO-lagförslaget remitteraat till social- och miljöutskottet efter flera timmars debatt.
Ekologiska odlarna på Åland anordnade för ett halvt år sedan ett seminarium där GMO-problematiken var huvudämnet. Trots att det inte är aktuellt att odla GMO-produkter på Åland så finns det en mycket stor oro för att genmodifierade grödor ska tas in till landskapet och därför har vi i nuläget ett behov att lagstiftningsvägen reglera och begränsa denna odlingsform.
Landskapsregeringen väntade länge på att EU skulle ge medlemsländerna rätten att själva besluta om, alternativt helt förbjuda GMO-odling. Eftersom svaret från EU dröjde, så lovade jag på mötet med ekologiska odlarna att så snabbt som möjligt ta fram den så kallade samexistenslag som nu remissbehandlats i lagtinget. Enkelt uttryckt så förbjuder denna lag inte GMO-odling, men gör genom särskilda bestämmelser och skyddszoner sådan odling i praktiken mycket svår.
En central roll spelar även våra äppelträdgårdars pollinerande och honungsproducerande bin. Eftersom bina inte ska få komma till och suga ur genmodifierade blommor så är förslaget till skyddsavstånd 2 km till närmaste biodling. De 40 bisamhällen som idag är utspridda över hela landskapet (Utom i Brändö) har alltså i praktiken stor betydelse för att hålla GMO-grödor borta från åländska marker.
Om lagtinget godkänner denna lagframställning och kommissionen inte har invändningar så har Åland en GMO-lag som gör det mycket svårt att i praktiken odla genmanipulerat. I remissdebatten framfördes synpunkter om att Åland helt borde förbjuda GMO-odling eller i varje fall att miljöutskottet borde öka skyddsavstånden.
Skulle vi skruva upp kraven högre utan att ha vetenskapliga belägg så riskerar vi emellertid back från kommissionen och står helt utan skydd. Det skulle vara det sämsta scenariot och det är viktigt att komma ihåg att lagen kan justeras, i den ena eller andra riktningen, om omständigheter och förutsättningar ändras längre fram. Vad framtiden har i sitt sköte vet vi ju icke idag!
Kampen går vidare för vindkraften
"Hej, enligt Petteri Kuuva från näringsministeriet sammanträdde utskottet inte igår och de åländska ärendena togs alltså inte upp. Hans vaga gissning om nästa tidpunkt var ”inom några veckor”."
Infon som kommer från vårt Ålandskontor i Helsingfors gör mig besviken. Näringsminister Jyri Häkämies lovade uttryckligen under vårt möte i onsdags att ta upp frågan om Ålands möjligheter att vara med i Finlands stödsystem för förnyelsebar energi (åländsk vindkraft) med ministrarna i regeringens ekonomiska utskott på torsdag, dagen efter.
Men det blev inget möte. Det blåser motvind. I vanliga fall är ju det bra för vindkraften, men är det så denna gång ...
I vilket fall som helst så ger vi inte upp, arbetet fortsätter och nästa landskapsregering kommer att kämpa vidare!
Klimat- och miljöfrågor ska vi lösa tillsammans
Klimatfrågorna är egentligen globala, alla måste vara med om vi ska kunna rädda vår miljö för framtida generationer. Nu har EU:s klimatmål 2020 delats upp på medlemsländerna som var för sig ska leva upp till sina program. Åland har ett eget program för hur vi ska ersätta oljeberoendet med förnybart. Den har skickats till kommissionen tillsammans med Finlands program.
Nu handlar det om vindkraften och inmatningstarifferna och kravet på att Åland ska ingå i det finländska systemet. Det är inte optimalt att göra ytterligare uppdelningar inom landet. Åland hör till Finland och vi ska arbeta ihop för att uppnå klimatmålen!
Åland har de bästa vindförhållandena, vi har landets största know how, vi har investeringsviljan att bygga ut miljövänliga vindmöllor. I våra förhandlingar med landets närings- och finansministrar har vi visat vår beredskap att delta i kostnaderna på ett rättvist sätt med beaktande av Ålands storlek och bärkraft.
För att uppnå effektivitet handlar det om att kanalisera stödpengarna till företag som etablerar sig på den plats där man får ut mest av pengarna. Inget är öronmärkt bara för åländska företag och det handlar inte om att fördela stöden till självstyrelsen utan till näringslivet.
Trots att Åland har behörigheten när det gäller stöd till näringslivet är det fullt möjligt att riket inbegriper oss i sitt system. Riksdagens grundlagsutskott har slagit fast att riket inte har skyldighet att göra det men att inget heller hindrar. Alltså handlar det nu enbart om den politiska viljan finns i Finland, juridiken är utredd.
Åland är för litet för att klara ett eget system, ekonomiskt och administrativt. Inte skulle Imatra, Nyslott eller Raseborg klara av det och ingen i Finland skulle ens komma på den tanken. Men Åland som har de bästa förhållanden kan ställas utanför, det får inte hända. Alla kloka inser att vi måste jobba tillsammans!
Idag diskuteras frågan i regeringens ekonomiska utskott, det lovade näringsminister Häkämies igår. Jag ser fram emot svaret att vi ska gå vidare tillsammans!
Skärgårdsnämnden ligger mig varmt om hjärtat
I fredags satt jag sista gången ordförande för skärgårdsnämnden. Vi hörde polismästaren och Visit Ålands Vd. För att skärgården ska överleva måste det vara tryggt att leva och finnas jobb. Skärgården har potential för mera turism.
Det är viktigt att nämndens rådgivande förslag når beslutsfattarna. Nämnden beslöt att föreslå att näringsministern i fortsättningen ska föra protokollen till överläggning i landskapsregeringen.
Efter mötet avtackades jag med blommor och ett varmt tal av vice ordförande Stig Brolin från Kökar.
Tack - jag har kännt mig hemma i skärgårdsnämnden!
Det handlar om framtiden
Igår ordnades en intressant konferens i Alandica. Jag hölll inledingstalet och skulle gärna varit där hela dagen, men måste återvända till regeringsdikussioner, budgetbehandling och förberedelser inför Ålands industrihus bolagsstämma. Det här sade jag:
- Bästa deltagare, välkomna till konferensen Framtidens fartyg!
Ett extra varmt välkommen till alla er som gästar Åland och kommit hit enkom för att dela med er av era idéer och expertkunskaper!
Det här kommer att bli en mycket givande dag. En titt i programbladet, som är späckat med intressanta rubriker och kunniga föredragshållare, visar att ingen kommer att gå från Alandica utan nya insikter, men säkert också med obesvarade frågor och funderingar om framtiden.
För det är framtiden som det handlar om. Hur ska det gå i en mer än vanligt osäker framtid? Hur ska det gå för den globala ekonomin, för Europas, för Östersjöländernas, för Nordens, för Ålands ekonomier, beroende på var man lägger perspektivet?
Hur ska vi kunna behålla vår sjöfarts konkurrenskraft och alla de viktiga arbetsplatser och den stora efterfrågan som branschen och hela sjöfartsklustret skapar? Hur ska det gå med vår miljö, den som vi alla värnar om. Och inte minst, bästa konferensdeltagare, hur ska vi kunna kombinera den nödvändiga tillväxten med det nödvändiga hänsynstagandet till miljövärdena?
I sanning svåra frågor. Ingen förväntar sig att denna konferens skall kunna leverera alla svar, men just de här frågorna upplever jag som centrala i ert jobb idag. Jag tror att man utan överdrift kan säga att i varje fall Ålands välfärd och tillväxtmöjligheter i framtiden är mycket beroende av hur det går för sjöfarten. Sjöfarten har varit, är och kommer att vara vår i särklass viktigaste näring.
Hoten är många, dem behöver jag inte räkna upp för er, men jag hoppas och tror att vi ska kunna möten dem och säkert kan någon ny pusselbit hittas här idag. Det händer mycket nu, också här på Åland, Viking Lines LNG-drivna nybeställning och Ålands Teknikklusters Clean Gas projekt är två exempel.
När vi tror på framtiden och på våra möjligheter så är det alltid lättare att lösa svåra problem och att nå framgång. Jag tror på den självuppfyllande profetian!
Med dessa ord, bästa vänner, förklarar jag konferensen ”Framtidens fartyg” öppnad och önskar er alla lycka till!
Tack!
Tack alla ni som stöder mig!
Nu börjar proceduren med att få ihop en kraftfull regering. Förutsättningarna är goda. Det blir en tuff uppgift att klara de ekonomiska utmaningarna under kommande valperiod. Så alla goda krafter behövs!
En ny morgon med nya möjligheter ...
Pommern är Ålands Eifeltorn
Pommern måste bevaras för att:
Hon är vår mest kända symbol, som Eifeltornet för Paris och har en stor potential för Ålands varumärke!
Hon visar framtida åländska generationer åländskt entreprenörskap när det var/är som bäst!
Hon är vår mest kända symbol, som Eifeltornet för Paris och har en stor potential för Ålands varumärke!
Hon visar framtida åländska generationer åländskt entreprenörskap när det var/är som bäst!
