Tobbens blogg

För fyra år sedan var jag ganska ensam att i offentligheten ta avstånd ifrån självständighetsrörelsen. Många höll med men visade inte var de stod i denna känsliga fråga. Inför valet markerade jag i annonser och insändare att självständighet är en illusion som jag inte accepterar.

Det blev också skarpt läge när vi skulle bilda ny regering hösten 04. Starka krafter var igång för att ta med Ålands framtid i landskapsregeringen. Jag hade redan från starten av regeringsförhandlingarna gjort klart för de övriga att jag aldrig kan ge min röst för en självständighetsivrare i vår regering. Trycket på mig blev stort, de andra var beredda att släppa in åf i självstyrelsens finaste rum ...

Jag hade lovat mina väljare att alltid handla efter personlig övertygelse och stå för mina ord. Mitt svar blev självklart nej! Ålands framtid hade i förhandlingarna krävt enighet bakom regeringen och därför sprack planerna på att ta med dem. Det var första gången i mitt liv som jag fick smaka på vuxenmobbning, men inget kunde rubba mig!

Skulle läget uppstå igen så är jag lika orubblig: Ålands framtid har inget i en åländsk regering att skaffa förrän de har släppt sina självständighetsplaner!