God Jul & Gott Nytt År!
Hoppas, hoppas att det blir en vit jul! Chansen finns fortfarande!
Gott ledarskap krävs - både i goda och i dåliga tider!
Citat ur min presentation av finansutskottets betänkande onsdagen den 17 december:
Jag kan nog på hela finansutskottets vägnar uttala tilltron till Ålands möjligheter att med förutseende och aktiv politik kunna förebygga och undvika det värsta scenariot! Ålänningarna är ett sjöfarande folk och en klok kapten och besättning vet hur mycket skutan tål och anpassar rutt och fart efter väder och vind!
Det kommer bättre tider igen och då ska vi se till att vi är rustade för dem. Det är viktigt att vi drar lärdom av den förra svåra lågkonjunkturen, att vi denna gång i omstruktureringar och effektiviseringar håller bättre koll på hur människorna mår så att inte utbrändheten igen breder ut sig. Det gäller alltid att hitta balansen, en anställd mår bra om ledningen är kompetent och om ansvar och befogenheter är tydliga, vilket höjer produktiviteten utan att leda till utbrändhet. Gott ledarskap är alltså en mycket viktig nyckel till framgång både i goda och dåliga tider!
På den positiva sidan ska understrykas att vi inte har någon skuldsättning och att arbetslöshetssiffrorna är exceptionellt låga i jämförelse med andra regioner. Vi har också samlat i ladorna under de goda åren, de 47 miljoner euro som finns i utjämningsfonden är avsedda för att kunna användas just under sämre tider, en viktig buffert som kan hjälpa oss över de svåraste åren under förutsättning att vi parallellt proaktivt stramar upp utgiftstaken och anpassar mun efter matsäcken.
Jag kan nog på hela finansutskottets vägnar uttala tilltron till Ålands möjligheter att med förutseende och aktiv politik kunna förebygga och undvika det värsta scenariot! Ålänningarna är ett sjöfarande folk och en klok kapten och besättning vet hur mycket skutan tål och anpassar rutt och fart efter väder och vind!
Det kommer bättre tider igen och då ska vi se till att vi är rustade för dem. Det är viktigt att vi drar lärdom av den förra svåra lågkonjunkturen, att vi denna gång i omstruktureringar och effektiviseringar håller bättre koll på hur människorna mår så att inte utbrändheten igen breder ut sig. Det gäller alltid att hitta balansen, en anställd mår bra om ledningen är kompetent och om ansvar och befogenheter är tydliga, vilket höjer produktiviteten utan att leda till utbrändhet. Gott ledarskap är alltså en mycket viktig nyckel till framgång både i goda och dåliga tider!
På den positiva sidan ska understrykas att vi inte har någon skuldsättning och att arbetslöshetssiffrorna är exceptionellt låga i jämförelse med andra regioner. Vi har också samlat i ladorna under de goda åren, de 47 miljoner euro som finns i utjämningsfonden är avsedda för att kunna användas just under sämre tider, en viktig buffert som kan hjälpa oss över de svåraste åren under förutsättning att vi parallellt proaktivt stramar upp utgiftstaken och anpassar mun efter matsäcken.
Enigheten total
Inte en enda omröstning. Finansutskottets betänkande togs rakt av av ett enigt lagting på fredagen. Debatten var klar redan strax efter kaffe på onsdagen. Det här är historiskt och betyder att landskapsregeringen nu har ett 100 %igt stöd att i en tilläggsbudget i mars ta hänsyn till alla förändringar som skett i omvärlden under de senaste månaderna och anpassa budgeten ekonomiskt till de nya förutsättningarna. Det är ingen lätt uppgift, men det måste göras. Svårast är nog att hitta balansen mellan nedskärningar och stimulans. Det går ju inte att rakt av kapa kostnader med 10 miljoner euro, vilket skulle späda på lågkonjunkturens negativa effekter och skapa mer arbetslöshet än nödvändigt.
Investeringar där pengarna stannar kvar på Åland ska hållas kvar. Det är också viktigt att folk får behålla sina jobb. Jobben ger lön som håller konsumtionen igång. Jag tror inte att det går att kapa bort allt för mycket direkt i första tillggsbudgeten, siktet måste ställas in på åren 2010-2011 direkt. Och naturligtvis även på längre sikt. Nu finns det möjligheter att anpassa kostymen, att minska den offentligt sektorn till förmån för den privata. Vi har ju för stor offentlig sektor som de senaste åren bara tenderat att bli större och större.
Med tanke på den demografiska situationen så är det nu hög tid att höja produktivitieten också inom den offentliga sektorn. Vi blir fler och fler äldre och pensionärer som ska försörjas av den yrkesaktiva befolkningen. Det finns en gräns för vad man kan ta ut i skatt - alltså gäller det att se till att vi inom all offentlig verksamhet får ut mer per insatt skatteeuro.
Enkelt? Nej inte alls, men omöjligt är det inte, så mycket har jag sett.
Finns det en vilja så finns det en väg ...
Investeringar där pengarna stannar kvar på Åland ska hållas kvar. Det är också viktigt att folk får behålla sina jobb. Jobben ger lön som håller konsumtionen igång. Jag tror inte att det går att kapa bort allt för mycket direkt i första tillggsbudgeten, siktet måste ställas in på åren 2010-2011 direkt. Och naturligtvis även på längre sikt. Nu finns det möjligheter att anpassa kostymen, att minska den offentligt sektorn till förmån för den privata. Vi har ju för stor offentlig sektor som de senaste åren bara tenderat att bli större och större.
Med tanke på den demografiska situationen så är det nu hög tid att höja produktivitieten också inom den offentliga sektorn. Vi blir fler och fler äldre och pensionärer som ska försörjas av den yrkesaktiva befolkningen. Det finns en gräns för vad man kan ta ut i skatt - alltså gäller det att se till att vi inom all offentlig verksamhet får ut mer per insatt skatteeuro.
Enkelt? Nej inte alls, men omöjligt är det inte, så mycket har jag sett.
Finns det en vilja så finns det en väg ...
Hårda tider väntar
Nästan 100 personer har vi hört i finansutskottet den senaste månaden. Vi har framför allt fokuserat på hur den ekonomiska situationen kommer att påverkas av finanskrisen och kommande djupa lågkonjunktur. Det är ingen trevlig bild som växer fram. Globalt kommer vi att måsta gå egenom ett sällan skådat stålbad. Lokalt kommer Åland att drabbas på alla plan - företag, offentliga sektorn och självklart hushållen och människorna. Det här är ingen skrämselpropaganda, ingen vet förvisso exakt hur det blir, men det är viktigt att försöka komma så nära sanningen som möjligt, redovisa den och upparbeta ett realistiskt krismedvetande hos alla.
Jag citerar ett avsnitt ur finansutskottets betänkande som offentliggjordes igår:
"Budgetdisciplin:
Det är viktigt med sträng budgetdisciplin. Utskottet betonar att vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. De budgeterade medlen för en verksamhet måste således räcka för verksamhetens behov och verksamheten måste anpassas därefter. Utgiftstak ska således utgöra gräns för verksamhetens omfattning. Detta måste vara ledstjärnan både för landskapsregeringen samt för alla underställda myndigheter. Tilläggsanslag, under de närmaste åren, ska vara något som man tar till under exceptionella omständigheter och då närmast för att reglera inkomster eller för att slutföra satsningar som det inte är ekonomiskt försvarbart att fördröja. Tilläggsbudgetering är motiverad i det fall denna innehåller stimulerande konjunkturutjämnande åtgärder exempelvis för ökad sysselsättning, tillväxt och för kompentenshöjande insatser."
Kan bli 30-35 miljoner mindre inkomster än beräknat ...
Att det blir 10 Meur mindre nästa år är klart redan, men tyvärr så kan det bli en hel del sämre än så. Efter den uppgiften har Finlands BNP-prognos ytterligare sänkts från +0,5 till - 0,5 %! Och PAF är inte längre någon säker mjölkkossa. I budgeten ingår 20 Meur från PAF + 8 Meur i återburen lotteriskatt. Jag skulle kunna räkna upp fler osäkra inkomster. Sammantaget är ett scenario med 30-35 Meur mindre inkomster än beräknat tyvärr fullt möjligt. Därför gäller det att se sanningen i vitögat och ta tjuren i hornen direkt. Finansutskottets betänkande anlägger den tonen och jag hoppas att debatten i lagtinget onsdag-fredag ska visa att vi har alla med oss.
Jag citerar ett avsnitt ur finansutskottets betänkande som offentliggjordes igår:
"Budgetdisciplin:
Det är viktigt med sträng budgetdisciplin. Utskottet betonar att vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. De budgeterade medlen för en verksamhet måste således räcka för verksamhetens behov och verksamheten måste anpassas därefter. Utgiftstak ska således utgöra gräns för verksamhetens omfattning. Detta måste vara ledstjärnan både för landskapsregeringen samt för alla underställda myndigheter. Tilläggsanslag, under de närmaste åren, ska vara något som man tar till under exceptionella omständigheter och då närmast för att reglera inkomster eller för att slutföra satsningar som det inte är ekonomiskt försvarbart att fördröja. Tilläggsbudgetering är motiverad i det fall denna innehåller stimulerande konjunkturutjämnande åtgärder exempelvis för ökad sysselsättning, tillväxt och för kompentenshöjande insatser."
Kan bli 30-35 miljoner mindre inkomster än beräknat ...
Att det blir 10 Meur mindre nästa år är klart redan, men tyvärr så kan det bli en hel del sämre än så. Efter den uppgiften har Finlands BNP-prognos ytterligare sänkts från +0,5 till - 0,5 %! Och PAF är inte längre någon säker mjölkkossa. I budgeten ingår 20 Meur från PAF + 8 Meur i återburen lotteriskatt. Jag skulle kunna räkna upp fler osäkra inkomster. Sammantaget är ett scenario med 30-35 Meur mindre inkomster än beräknat tyvärr fullt möjligt. Därför gäller det att se sanningen i vitögat och ta tjuren i hornen direkt. Finansutskottets betänkande anlägger den tonen och jag hoppas att debatten i lagtinget onsdag-fredag ska visa att vi har alla med oss.
