Tobbens blogg

Visst är det konstigt att alla har blivit tagna på sängen - igen. Oberoende vem man pratar med får man höra samma sak, att det var omöjigt att förutspå finanskrisen och kommande djupa lågkonjunktur. Men jag frågar mig, var det verkligen så? Svaret är nej! Det här har hänt förut med mindre och större styrka. Goda tider byts mot sämre och dåliga tider, det kallas för konjunkturer och är ingen nyhet. Finanskrisen då? Ja, den minnesgode behöver bara tänka sig tillbaka 15 år i tiden. Den gången drabbades vi hårt, förvisso inte lika hårt som den här gången, men ändå - hur kunde alla glömma?

Det går inte i längden att bygga in massor med luft i de finansiella systemen. En bubbla spricker alltid till slut bara den pumpas tillräckligt mycket. Ju större bubbla desto större smäll. Och den här gången är det verklig kris. Men i detta elände gäller det att hålla sig lugn. Nu måste tyvärr alla vara med och reda upp situationen, även de som tänkt och agerat klokt och sparsamt. Nu måste skattebetalarna hala upp plånboken och betala kalaset som de "stora pojkarna" ställde till och inte kan klara upp själva. Bedrövligt men ack så ofrånkomligt.

Det är nu som ledarskapet sätts på prov. Och det är nu som vi alla måste tro på framtiden. För det blir ingen förbättring förrän vi alla bestämmer oss för att tro på den. Den självuppfyllande profetian är ett nödvändigt instrument i restaureringsarbetet. Staterna måste börja lita på varandra, bankerna måste börja lita på varandra, företagen måste börja lita på varandra, människorna måste börja lita på varandra igen. Förtroendet måste återskapas, sedan kan vi åter se ljuset i tunneln.

Och glöm inte bort att komma ihåg hur det gick till och hur djävligt det blev!