Våga investera!
Mitt anförande i remissdebatten onsdagen den 28 april 2010:
Herr talman!
Trots att siffrorna i tilläggsbudgeten antyder en ljusning så är läget för den offentliga ekonomin på Åland fortsatt allvarligt. De strukturförändringar som beskrivs i budgeten för 2010 måste drivas igenom och det behövs ytterligare åtgärder för att på sikt anpassa den offentliga verksamheten till en långsiktigt hållbar nivå.
Näringslivet har inte ännu i varje fall drabbats på samma sätt som landskapets ekonomi. Men vi kan se nya effekter som avviker från tidigare erfarenheter. Exempelvis påverkades BNP negativt både snabbare och starkare än vad vi upplevt i tidigare lågkonjunkturer. Det ger oss en tankeställare om att allt inte behöver följa tidigare scenarion. Vi måste ha beredskap och handlingsutrymme att hantera nya framtidsbilder.
Vad jag vill säga, herr talman, är att vi kan hoppas att lågkonjunkturen håller på bottnar ur, vilket vissa tecken tyder på, men att vi inte ska ropa hej förrän vi är över bäcken. Den här gången ska vi vara uthålliga och se till att vi får en successiv tyngdpunktförskjutning från offentligt till privat så att vi fortast möjligt kan nå balans i budgeteringen, bygga upp nya reserver och gå ut stärkta ur lågkonjunkturen.
Tack och lov får man säga så har arbetslösheten hittills hållit sig på en i jämförelse med omgivningen låg nivå (3,4 %). Men ungdomsarbetslösheten oroar. I denna tilläggsbudget finns därför åtgärder via Ams för att motverka lågkonjunkturens negativa effekter. Det handlar om praktikantplatser för högskolestuderande, projektet Arbete i fokus samt ytterligare resurser för att snabba upp behandlingen av stödpengar. Visar det sig att det finns ytterligare behov till åtgärder så har regeringen beredskap för det.
Herr talman!
Näringslivet är motorn i samhället, därifrån kommer jobben och skattepengarna som vi ska bygga välfärd av. Näringsavdelningen, som ska se till att förutsättningarna för framgångsrikt företagande är optimala, har ett kraftigt sparbeting som ska genomföras detta år. Avdelningens budget bantades med nästan 17 %, mest av alla i hela förvaltningen. Jag har försäkrat mig om att min avdelning gör sitt yttersta för att dra sina strån till den stacken. Trots den tuffa budgeten ska vi kunna hålla ramarna. Men vi ska komma ihåg att det inte är en lätt uppgift och att så tuffa mediciner kräver mycket av personalen och tär hårt på krafterna. I det fortsatt nödvändiga sparandet måste vi ändå inse att det finns en gräns för hur hårt och snabbt vi kan gå fram utan att skada vitala funktioner – och det gäller hela förvaltningen!
Våga investera!
Mitt och avdelningens jobb är att serva hela det åländska näringslivet på bästa sätt, med rådgivning, finansiering, kapitalanskaffning mede mera. Här gäller det att inte förlamas i en lågkonjunktur – utan att se nya möjligheter! Ur kaos föds alltid något positivt, att se saker och ting från ett nytt håll, att hitta nya och effektivare lösningar. Det finns ett ljus i tunneln som vi är på väg mot. Vi får inte paralyseras utan stadigt gå vidare. Investeringar för framtiden är viktiga och det finns alltid fördelar att göra dem i lågkonjunkturer. Då behövs arbeten och då är kostnaderna oftast de rätta. Ser man till den totala offentliga investeringsvolymen gäller det att prioritera rätt så att vi kan styra investeringar och olika stödformer till sådana projekt som träffar rätt när det gäller att parera permitteringar och arbetslöshet. Via offensiva åtgärder kan vi dessutom skapa nya arbetsplatser! Och det är också nu som det är läge för att tänka på nya nischer och idéer samtidigt som vi ser till att redan etablerade sektorer förblir konkurrenskraftiga och kan utvecklas vidare, här gäller det allt från sjöfarts- till livsmedelsklustret.
Den här regeringen vill både bromsa och gasa, en svår balansgång men nödvändig i svåra tider. Att gasa behöver inte bara betyda att ösa ut pengar ur den offentliga kassakistan. Som näringsminister har jag ansvaret för att näringslivet stimuleras på många olika sätt, så att vi tar vara på entreprenörer som är villiga att satsa och skapa tillväxt i samhället, till exempel genom att underlätta generationsskiften i små företag, att erbjuda spetskompetens av olika slag, att vara med och bygga nätverk och fungera som bollplank för dem som vill utveckla sina familjeföretag till en ny nivå för att bli intressanta och solida den dag de ska tas över av nya ägare.
Sådana insatser är också ypperliga instrument i regionalpolitiken, när det gäller att få landsbygden och skärgården att få kraft att utvecklas. Här behövs professionell rådgivning och rätt utformade investeringsstöd som ger kraftiga ringverkningar till småföretagare i olika branscher så att de kan hålla igång och utveckla sin verksamhet.
Vad beträffar jordbrukspolitiken är en av landskapsregeringens huvudmålsättningar att utveckla konkurrenskraften så att hela livsmedelsklustret och våra råvaruproducenter är lika starka som sina konkurrenter när stöden successivt fasas ut. För uppfyllandet av den målsättningen är investeringsstödet till lantbruket en viktig stödform. Dessa budgetmedel är nu så gott som slut. För investeringar inom livsmedelsindustrin och övrigt näringsliv finns fortfarande pengar, medan budgetmedel för stimulans av exportmarknadsföring tyvärr också är på upphällningen. Redan idag vet vi att det finns behov av och planer på produktiva nyinvesteringar i exempelvis ladugårdar, lagerbyggnader med mera och för att lyckas måste hela produktionskedjan hållas igång – helheten är inte starkare än den svagaste länken. Avdelningen avser därför att återkomma då behovet är tydligare klarlagt.
Herr talman!
Näringsavdelningen har tillsammans med företrädare för livsmedelsindustrin kartlagt framtida utmaningar för livsmedelsklustret. Näringen betonade det starka inbördes beroendeförhållandet mellan råvaruproduktionen och förädlingsindustrin samt behovet av fortsatt utveckling och investeringar för att stärka konkurrenskraften inom branschen. Livsmedelklustret omfattar 1.400 arbetsplatser – faktiskt ungefär en tredjedel av det prioriterade sjöfartsklustret. Som jag sade tidigare är båda mycket viktiga för det åländska samhället, var och en på sitt sätt. Båda är emellertid mycket viktiga för exporten och för turismnäringen, som ju också är en framtidsbransch. Det är vårt ansvar att inte spara på krafterna för att hålla dem båda konkurrenskraftiga i förhållande till omgivande regioner! Jag vet att entreprenörerna inget hellre vill än att klara sig utan samhällsstöd, men det är inte vi själva som styr konkurrensförutsättningarna – det är på EU-nivå och globalt som de frågorna avgörs. Att jag speciellt nämnt sjöfarts- och livsmedelsklustren betyder självklart inte att regeringen glömmer övriga branscher – näringsavdelningen är till för alla, alla ska känna sig välkomna att ta kontakt, presentera förslag och idéer till hur vi kan utveckla och stärka Ålands ekonomiska motor. Redan efter en vecka på näringsavdelningen vet jag att det finns stort kunnande och vilja att kavla upp skjortärmarna och delta i detta spännande arbete!
Tack, herr talman!
