Tobbens blogg

Till sist, herr talman, ett anspråkslöst testamente! Jag har fått möjligheten att arbeta som näringsminister i drygt 1,5 år. Det har varit en mycket intressant tid som jag inte vill ha ogjord. Tyvärr är denna tid allt för kort för att på allvar kunna förverkliga sina idéer och visioner. Den möjligheten har nu nästa regering och näringsminister. Men det bör sägas att till och med en valperiod om 4 år är för kort när det gäller att skapa förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det viktigaste i utformningen av näringspolitiken är långsiktighet. För att näringslivet ska kunna utvecklas gynnsamt och växa ska spelreglerna vara klara och långsiktiga, inte växla från regering till regering. Det är allmänt känt att ett land inte behöver ha de lägsta skatterna för att dra till sig kapital och företag – viktigare är att företagen kan förvänta sig stabilitet i lagstiftning och myndighetsutövningen! Det är också viktigt att byråkratin minimeras – där finns en hel del kvar att göra! Herr talman! En näringsminister har också stora möjligheter att göra insatser för miljön eftersom de flesta företagsverksamheter i högre eller lägre grad påverkar miljön – både negativt och positivt. På Åland har vi stora möjligheter att minska det negativa och satsa på det positiva. Jag tänker då till exempel på våra fantastiska förutsättningar att själva producera grön energi - inte bara för vår egen räkning utan även för export! Jag ser våra möjligheter att satsa på it och nya miljötekniska lösningar – det finns know how, vilja och intresse bland unga åländska entreprenörer! Jag ser Ålands chans att bli stor exportör av miljövänligt producerade livsmedel – nu när ekologisk efterfrågan ökar ska vi haka på, där finns det pengar att hämta! Jag önskar den nya regeringen och den nye näringsministern lycka till! Som parlamentsledamot kommer jag att stöda alla nya initiativ som skapar tillväxt på miljöns villkor! Tack, herr talman!

Allmänt i det tuffa budgetklimat som lågkonjunkturen och nedgången i landskapets inkomster utsätter oss för måste vi spara, effektivisera, förändra strukturer, men också våga satsa på framtid och tillväxt. De flesta bedömare är överens om att de riktigt goda åren med höga klumpsummor och flitpengar inte kommer tillbaka. Det är nog skäl att räkna med att guldåren är över och att vi, även med förbättrade prognoser, måste spara mycket mer än hittills. Vi har ett strukturellt underskott på 10-15 miljoner euro, kanske mer, som ska hanteras politiskt, framför allt genom nya prioriteringar. Men prioriteringar behöver inte bara betyda nerdragningar, utan även satsningar – och då är steget inte långt till näringslivet. Fungerar inte motorn så står allt stilla. Alltså, vi måste se till att hjulen snurrar och att företagen har förutsättningar att hålla jobben och skapa nya arbetsplatser och generera skatteinkomster till landskapet och kommunerna!

Nu är GMO-lagförslaget remitteraat till social- och miljöutskottet efter flera timmars debatt. Ekologiska odlarna på Åland anordnade för ett halvt år sedan ett seminarium där GMO-problematiken var huvudämnet. Trots att det inte är aktuellt att odla GMO-produkter på Åland så finns det en mycket stor oro för att genmodifierade grödor ska tas in till landskapet och därför har vi i nuläget ett behov att lagstiftningsvägen reglera och begränsa denna odlingsform. Landskapsregeringen väntade länge på att EU skulle ge medlemsländerna rätten att själva besluta om, alternativt helt förbjuda GMO-odling. Eftersom svaret från EU dröjde, så lovade jag på mötet med ekologiska odlarna att så snabbt som möjligt ta fram den så kallade samexistenslag som nu remissbehandlats i lagtinget. Enkelt uttryckt så förbjuder denna lag inte GMO-odling, men gör genom särskilda bestämmelser och skyddszoner sådan odling i praktiken mycket svår. En central roll spelar även våra äppelträdgårdars pollinerande och honungsproducerande bin. Eftersom bina inte ska få komma till och suga ur genmodifierade blommor så är förslaget till skyddsavstånd 2 km till närmaste biodling. De 40 bisamhällen som idag är utspridda över hela landskapet (Utom i Brändö) har alltså i praktiken stor betydelse för att hålla GMO-grödor borta från åländska marker. Om lagtinget godkänner denna lagframställning och kommissionen inte har invändningar så har Åland en GMO-lag som gör det mycket svårt att i praktiken odla genmanipulerat. I remissdebatten framfördes synpunkter om att Åland helt borde förbjuda GMO-odling eller i varje fall att miljöutskottet borde öka skyddsavstånden. Skulle vi skruva upp kraven högre utan att ha vetenskapliga belägg så riskerar vi emellertid back från kommissionen och står helt utan skydd. Det skulle vara det sämsta scenariot och det är viktigt att komma ihåg att lagen kan justeras, i den ena eller andra riktningen, om omständigheter och förutsättningar ändras längre fram. Vad framtiden har i sitt sköte vet vi ju icke idag!

"Hej, enligt Petteri Kuuva från näringsministeriet sammanträdde utskottet inte igår och de åländska ärendena togs alltså inte upp. Hans vaga gissning om nästa tidpunkt var ”inom några veckor”." Infon som kommer från vårt Ålandskontor i Helsingfors gör mig besviken. Näringsminister Jyri Häkämies lovade uttryckligen under vårt möte i onsdags att ta upp frågan om Ålands möjligheter att vara med i Finlands stödsystem för förnyelsebar energi (åländsk vindkraft) med ministrarna i regeringens ekonomiska utskott på torsdag, dagen efter. Men det blev inget möte. Det blåser motvind. I vanliga fall är ju det bra för vindkraften, men är det så denna gång ... I vilket fall som helst så ger vi inte upp, arbetet fortsätter och nästa landskapsregering kommer att kämpa vidare!

Klimatfrågorna är egentligen globala, alla måste vara med om vi ska kunna rädda vår miljö för framtida generationer. Nu har EU:s klimatmål 2020 delats upp på medlemsländerna som var för sig ska leva upp till sina program. Åland har ett eget program för hur vi ska ersätta oljeberoendet med förnybart. Den har skickats till kommissionen tillsammans med Finlands program. Nu handlar det om vindkraften och inmatningstarifferna och kravet på att Åland ska ingå i det finländska systemet. Det är inte optimalt att göra ytterligare uppdelningar inom landet. Åland hör till Finland och vi ska arbeta ihop för att uppnå klimatmålen! Åland har de bästa vindförhållandena, vi har landets största know how, vi har investeringsviljan att bygga ut miljövänliga vindmöllor. I våra förhandlingar med landets närings- och finansministrar har vi visat vår beredskap att delta i kostnaderna på ett rättvist sätt med beaktande av Ålands storlek och bärkraft. För att uppnå effektivitet handlar det om att kanalisera stödpengarna till företag som etablerar sig på den plats där man får ut mest av pengarna. Inget är öronmärkt bara för åländska företag och det handlar inte om att fördela stöden till självstyrelsen utan till näringslivet. Trots att Åland har behörigheten när det gäller stöd till näringslivet är det fullt möjligt att riket inbegriper oss i sitt system. Riksdagens grundlagsutskott har slagit fast att riket inte har skyldighet att göra det men att inget heller hindrar. Alltså handlar det nu enbart om den politiska viljan finns i Finland, juridiken är utredd. Åland är för litet för att klara ett eget system, ekonomiskt och administrativt. Inte skulle Imatra, Nyslott eller Raseborg klara av det och ingen i Finland skulle ens komma på den tanken. Men Åland som har de bästa förhållanden kan ställas utanför, det får inte hända. Alla kloka inser att vi måste jobba tillsammans! Idag diskuteras frågan i regeringens ekonomiska utskott, det lovade näringsminister Häkämies igår. Jag ser fram emot svaret att vi ska gå vidare tillsammans!